Snart.
Snart åker jag. Det känns jättekonstigt men ändå så himla kul! Det tråkigaste av allt kommer vara att säga hej då till mina älskade här i Sverige, speciellt till syskonbarnen som växer så himla fort. Men, som en vän sa så ska jag inte tänka på vad jag lämnar här utan vad som väntar där borta.
Jag ser verkligen fram emot den här resan. Well, inte själva flygresan utan hela äventyret. Det är lite som att starta om på nytt. Ingen känner mig där borta (förutom killen såklart) och jag har aldrig varit där förut. Det är mycket nytt nu...
Ikväll ska jag gå ut och äta en god indisk middag med några av mina vänner. Det blir lite av en hej då-middag även fast jag inte vill säga hej då. Jag hoppas iallafall på att min näsa slutar rinna, att halsen slutar göra ont och att maten smakar förbaskat gott.
Jag ser verkligen fram emot den här resan. Well, inte själva flygresan utan hela äventyret. Det är lite som att starta om på nytt. Ingen känner mig där borta (förutom killen såklart) och jag har aldrig varit där förut. Det är mycket nytt nu...
Ikväll ska jag gå ut och äta en god indisk middag med några av mina vänner. Det blir lite av en hej då-middag även fast jag inte vill säga hej då. Jag hoppas iallafall på att min näsa slutar rinna, att halsen slutar göra ont och att maten smakar förbaskat gott.
Jo, börjar bli förkyld. Antar att det är bättre att jag blir det nu än om 11 dagar när jag ska åka. Tur i oturen!
Jag när jag var en liten plutt.
Kommentarer
Trackback
